nzkarin.blogg.se

Gänget, idag var dagen som vi alla har väntat på!!! Jag provade den friterade lasangen i skolcafeterian!!!. I sju månader har jag gott och suktat efter att få smaka på denna märkliga skapelse, men aldrig fått tummen ur att göra det. Mitt utlåtande är: Väldigt friterat. Den var god men lite väl saltig och extremt fet. Ganska onödigt helt enkelt. 

För att kompensera för den kaloribomben har jag tränat rumpan av mig resten av dagen. Vi gick som vanligt på crossfiten efter skolan. Efteråt såg vi alla ut som vi hade duschat, tvärtom det var svett, myyyys. Som inte detta vore nog var idag också dagen då min framtida Rugby karriär satte igång. Vi hade blivit tillsagda att det var någon slags basic genomgång för tjejer som var rugby intresserade i Levin. Vi åkte dit och blev först vettskrämda av storleken på vissas lår... Det visade sig vara tre välldigt duktiga tjejrugbyspelare (Alla spelade i olika damlag) och en tränare på högnivå. De höll alla i olika stationer och först ut för mig var "tacklingar". Herregud vilken sport hörni. Gräsfläckar och blåmärken överallt (en av damlagsspelarna demonstrerade några tacklingar på mig, aj..). Det var dock superroligt och jag njuter så av att vara i ett lag. Spelar nästan ingen roll vilken sport. Alla var väldigt trevliga och jag skrattade mig igenom nästan hela träningen. I slutet skulle vi spela match och precis innan den satte igång behövde jag bli lite lätt informerad om hur man faktiskt fick poäng (Ja det var pinsamt att faktiskt behöva fråga). Någon skrattade och sa "hon är tydligt ifrån Sverige" eftersom jag slängde iväg bollen när jag blev tacklad... Ja, jag har en del kvar att lära och skor med dobbar att köpa (typ tandskydd också) Har alltså inte en aning om något och det är helt annorlunda men jag är definitivt sugen på att fortsätta. Hur coolt ändå, rugbyspelaren Karin i NZ, det är jag det. 

 

Hade förövrigt en väldigt tung dipp igår av anledningar som känns lite onödigt att ta upp här. Livet är verkligen helt upp och ner som utbytesstudent och det är nästan svårt att hänga med i svängarna själv. I morse fick jag tårar i ögonen av att se en Volvo och ikväll har jag glädjerus efter Rugbyn. Det som verkligen gjorde min dag var dock att jag hade ett stort paket från Sverige väntandes på mig när jag kom hem. Knäckebröd och svenskt godis, som jag har saknat det. Hopp om framtida 4 månader är tillbaka igen.