Tidigt på morgonen stod delpfin simning på schemat för mig och Céline. Vi åkte ut med båt bland alla de hundratals vackra öarna. Vi letade i tre timmar efter delfinerna och trots att väderförhålladerna var ultimata hittade vi inte mycket. Vi åkte enda lägst ut i skärgården till den kända berget med ett håll mitt i. Långt där ute hittade vi en flock delfiner som lekte mitt framför näsan på oss. Dock kunde vi inte simma med den delfinarten utan fick nöja oss med att njuta liggandes på mage över båtkanten. Även om Jag och Céline var nöjda med vår upplevelse av de vackra öarna och delfinerna sa guiderna på båten att vi hade haft väldig otur och att vi skulle få en ”åka igen biljett”. Vilket vi utnyttjade imorse men mer om det i nästa inlägg.

Efter delfinäventyret satte vi oss i vanen för att åka hela vägen upp till toppen av NZ. Stället kallas ”Cape reinga” och här möts det Tasmanska och Stilla havet. Maorierna säger att deras själar tar sig dit för att hoppa från udden och klättra nerför rötterna på ett 800 år gammal träd till sitt hemland i underjorden, när de har dött. Platsen är därför helig, så man får till exempel inte ta med sig mat dit. Väldigt vackert ställe och häftigt att se virvlarna mellan de två haven.  På vägen dit stannade vi på en underbar strand och åt en glass men vi tog också en sväng ut på 90 miles beach. Det är en väääldigt lång (dock inte 90 miles som namnet konstigt nog säger)  strand som löper längs med toppen av NZ. Vid lågvatten används den som väg. Vi åkte ut och stod upp i takluckan på vanen. Förstår ni vilken resa jag är på just nu? Allt är fantastiskt vackert och vi har så många höjdpunkter inplanerade. Min burk där jag stoppar häftiga minnen som jag vill minnas borde svämma över snart. 

 liten sneakpeak på delfinerna
"Det kända berget med hålet i mitten"
Lite av öarna
"glassätarstranden"
i Vanen på "90 miles beach"
Precis innan toppen av NZ
Cape Reinga. Toppen av NZ. Häftigt ställe
systern och jag. 
Familjen min <3
Supertrion
Ja ni ser ju.... Lever livet just nu och smäller snart av pga allt vackert jag upplever.
 
Facts: 
  • Only in NZ som man kan gå över motorvägen. På de flesta ställen är motorvägen som en landsväg och hastighetsgränsen är 100
  • Det låter väldigt mycket när det regnar här eftersom husen inte är isolerade på samma sätt. Trodde de var storm varje gång i början
  • Fish & Chips är precis som i England nästan som en nationalrätt. Framöver planerar vi att äta det i solnedgången på en strand med vanen i bakgrunden... 

Kommentera

Publiceras ej